Ett kvarts sekel med kalkonuppfödning

Ett kvarts sekel med kalkonuppfödning

På Suokko gård uppföddes först kalkonunghöns, som levererades till ett kalkonvärperi för värpning av avelsägg. I början av 2000-talet lade man om från unghöns till produktion av slaktfåglar, och från och med då har Heikki fött upp fåglar, först för Atria, och senare till Länsi-Kalkkuna.

Efter flera års erfarenhet av kalkonuppfödning genomfördes generationsväxling på gården, varvid också mjölkbesättningen övertogs av Heikki. Under 16 års tid mjölkade han kor och skötte kalkoner jämsides, varefter man år 2018 gick in för att enbart koncentrera sig på kalkoner.

Perioden med både mjölkkor och kalkoner var tuff. Korna mjölkades morgon och kväll, kalkonerna sköttes varje dag, och så gjordes foder åt korna. Heikki berättar att man under den tiden hade semester varannat år, när man lyckades få avbytare åt båda djurslagen.

Gnistan att blir uppfödare tändes redan på 80-talet

Heikki minns ännu väl, att de första kalkonerna kom till gården 4.10.1998 kl. 12.10. De tio minuterna över kom sig av att det tog lite längre tid än beräknat att få allt klart i den nya kalkonhallen, så att insläppet försenades med 10 minuter.

Idag när intervjun görs har det gått nästan exakt 25 år sedan den dagen. Då började Atria med kalkonproduktion i större skala, och vid samma tid byggdes flera kalkonhallar runt om i södra Österbotten.

Heikkis intresse för fjäderfän hade väckts redan mycket tidigare. Redan under hans tid i lantmannaskolan i Alajärvi på 80-talet hade Heikki besökt Atria och frågat om möjligheten att börja föda upp fjäderfä.

Ett tecken på Heikkis attityd till arbete var slidkniven som hängt i bältet allt sedan första klassen i lågstadiet.

”Då hängde jag kniven vid bältet och där hänger den än!”

I minnesregeln repeteras allt som ska kollas i kalkonhallen

I minnesregeln repeteras allt som ska kollas i kalkonhallen

Heikkis minneslista i kalkonhallen lyder luft, vatten, värme - mat, ljus, ströbädd. De här sex punkterna ska kontrolleras varje gång man besöker kalkonhallen. Med hjälp av listan säkerställer man att kalkonernas förhållanden är i ordning. En ny punkt har lagts till på listan under de senaste åren. Nöje. Kalkonerna är aktiva fåglar som behöver ha leksaker som tomma läskflaskor och tidningar att syssla med.

Samma minneslista fungerar också när Heikki ger råd åt andra om hur kalkonerna ska skötas. När till exempel gårdens ungdomar hjälper pappa i kalkonhallen är Heikkis råd till pojkarna att just de punkterna ska kollas vid varje besök.

”Luft, vatten, värme - mat, ljus, ströbädd”

Suokko gård ligger nära Finlands enda kalkonkläckeri som finns i Jalasjärvi, från vilket kycklingarna levereras till gården. När kycklingarna lämnar kläckeriet är de framme på Suokko gård efter bara en halv timme. På Suokko gård föds alla kalkonkycklingar först upp i samma avdelning, men så att hönorna och tupparna är åtskilda. Efter fyra veckor flyttas tupparna till en annan avdelning i samma byggnad. Då får hönorna disponera över hela den ursprungliga avdelningen. Tiden efter att tupparna flyttats över är enligt Heikki den lugnaste tiden i kalkonuppfödningen. Fåglarna har kommit bra igång med tillväxten, och förhållandena kan hållas rätt konstanta.

Viktigt att satsa på det första uppfödnings­skedet

De första tio dagarna av uppfödningen är enligt Heikki ett viktigt men också krävande skede. Vid 5-7 dagars ålder, när energin i kycklingarnas gulesäck börjar vara förbrukad, är det viktigt att alla kycklingar hittat till foderkopparna och lärt sig att äta. För att säkerställa detta ska man enligt Heikki lägga ut foder och vatten åt kycklingarna på tillräckligt många ställen.

På Suokko gård lägger man i det första uppfödningsskedet ut foder på papper som breds ut på kutterspånen, som tillägg till foderkopparna. Praxisen är att lägga ut lika mycket foder på pappren som de nyanlända fåglarna sammanlagt väger.

”Välmående fåglar är livliga och klarögda”

Uppfödningen av ungfåglar är alltså något man satsat på på Suokko gård. I den avdelning dit kycklingarna anländer har man i efterhand monterat linjer med vattennipplar för kycklingarna. Linjerna ersatte de extra vattenkoppar man hade förut och som delvis fylldes för hand, och bidrog till att minska det manuella arbetet under kycklingarnas första livstid. Också kycklingarna själva har gillar linjerna högt. Trots att det hela tiden också finns vatten till buds i vattenkoppar dricker de helst från vattennipplarna. När kycklingarna växer minskar deras intresse för vattennipplarna, och fåglarna börjar efter hand dricka allt mera från vattenkopparna.

På Suokko gård äter fåglarna granulerat fabrikstillverkat foder, och på de egna åkrarna odlas spannmål. Man odlar främst vete och ofta också havre. Det mest närproducerade vetet kommer också i år från åkern strax bakom kalkonhallen.

Jordbruket håller landsbygden bosatt

Årets kalkonuppfödare tänker på framtiden och har alltid utvecklingsidéer i huvudet. En av de saker han funderat på en längre tid är möjligheten att ta tillvara värmen från kalkonhallen. Det skulle ge nya möjligheter särskilt för ventilationen på vintern, när man utan värmesvinn skulle kunna öka ventilationen i kalkonhallen.

I Suokkos familj är kalkonrätter populära på matbordet. Man har alltid kalkonpålägg i kylskåpet, och prövar gärna nya produkter. Som en länk i livsmedelskedjan hoppas Heikki att inhemskt kött ska ätas också i framtiden. Han hoppas konsumenterna inser att det inte lönar sig att från andra sidan av klotet hämta livsmedel som också kunde produceras i Finland. Jordbruket håller landsbygden bosatt, och de pengar som använts för att köpa livsmedel stannar i Finland.

Vad gäller kalkonuppfödning tycker Heikki det vore viktigt att människorna vet att kalkoner uppföds fritt på golvet och inte i bur.

Efter att ha sålt korna och börjat fokusera helt på kalkoner har familjen också fått litet mera fritid. En hobby Heikki haft en längre tid är slalomåkning, men det har han fått sluta med efter en beklaglig skidolycka för ett och ett halvt år sedan när han skadade sin fot. Hans andra hobby, motorcykelåkningen, har lyckligtvis inte påverkats av fallolyckan. Och motorcykeln tar fortfarande Heikki på åkturer runtom i Finland.